Och så knackade läkaren på dörren. Hjälp. Hennes stela ansiktsuttryck ändrade karaktär, sken upp och sa: Jag har goda nyheter!
Och vi andades ut. Pjuuuu.

Inga tumörer, inte ens en yttepytteliten tumör. Inget konstigt alls i hjärnan, bara en helt normal liten söt bebishjärna. Världens bästa lilla hjärna, som tänker kloka tankar och hittar på mycket bus.

Däremot visade benmärgsprovet ett antal vita blodkroppar i vätskan som cirkulerar genom ryggraden till hjärnan. Dom ska inte vara där, därför tyder det på en infektion, vilken vet dom inte än då provsvaret inte är helt klart. Borrelia var ett alternativ, bakterieinfektion ett annat. Vår snälla läkare hade pressat labb-personalen till att jobba över lite så vi kan ta del av provsvaret imorgon. :)

Vi blir kvar på sjukhuset trots att Viggan är en relativt pigg och glad fis, men han har trots allt en infektion i kroppen som orsakar hemska kramper och därför vill de vara på den säkra sidan innan vi får åka hem.

Tack igen för alla fina sms, kommentarer och telefonsamtal. Viggan är älskad av så många, och det är vi så glada och tacksamma för!

Kram från en lättad mamma.


Viggo 2 månader.