Vi är fast i olyckans klor.

Oturen vill inte riktigt släppa sitt grepp om oss än. Vi blev hemskickade från någonting som började som en riktigt lyckad inskolningsdag, just pga någonting som såg ut som svinkoppor på Viggans lilla läpp. Suck. Det gjorde riktigt ont i mammahjärtat när jag fick ta Viggo i handen och lämna dagis efter 15 minuter. Han var ju så glad när vi kom dit, stod och skrattade och bankade på glasrutan i "hallen" och sken upp som en sol när han såg sina nya kompisar. 
Efter ett läkarbesök på Vårdcentralen så har vi nu fått lite salva att kleta på i ett par dagar, men något mer dagisbesök verkar det inte bli denna veckan.
Huvudsaken är iallafall att Viggo är pigg och glad, och det är han ju! Så nu får vi sysselsätta oss själva veckan ut och ladda inför måndagen och en ny lyckad inskolningsvecka.

Vi hörs imorgon med nya krafter, för nu går jag och drar något gammalt över mig. Adios,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0