Pigga Viggan.

Ännu en morgon med start kl 7 här hos oss. Viggo är ta i trä, feberfri och jag hoppas det håller sig så, han är pigg och glad och kör brottningsmatch med hela inredningen hör hemma. Det är ett gott tecken!


Vovv.

När Viggo var sjuk så fick han en söt liten hund av sin snälla Mormor.
Den har fyra små hjul, som går att ta loss, och ett litet koppel som han kan dra i.
Han går runt med den här hemma och när man frågor honom vad vovven säger, så hör man: Voovovovo!


Feber.

Dagis ringde strax innan hämtning och sa att Viggo har feber, typiskt! Inte så mycket, 38,2 men eftersom vi har stränga restrektioner från Viggos läkare så skall dagispersonalen ge honom en alvedon vid 38 grader, klä av honom, öppna ett fönster och ringa oss direkt, som förebyggande för de kramper han tidigare haft. På dagis finns en lång lista om vad som skall göras och när, om Viggo får feber och skulle han få kramper så skall de ge honom Stesolid och ringa ambulansen direkt. Nervöst både för dagispersonalen och för oss, vi kan ju bara lita på att de gör sitt jobb och det som behövs i en akut situation, men det tvivlar jag inte på. :)

Viggo är iallafall pigg och feberfri nu, men han blir hemma imorgon också och det passade ju bra eftersom jag inte har någon föreläsning då.


En mätt och glad Gustav Vasa, med magen full av Pappa C:s goda middag!


Dagisrutiner.

Då det inte blev något bloggande i fredags så berättade jag ju inte för er att Viggo fick vara på dagis 9-2, utan oss. Det hade gått jättebra och han hade bara snällt "hängt" med de andra på avdelningen och varit nöjd med livet.
Vi startar terminen med en mjukstart denna veckan, då han bara behöver gå 9-14 för att sedan avancera till 9-16. C får åka tidigare från jobbet för att hämta, så jag kan plugga i lugn och ro. :)


Efterlyses.

Jag efterlyser hårspännen i svart, blått eller grönt!
Varför görs alla barnhårspännen bara i rosa med hjärtan och dyl. på? Ibland sätter jag upp håret på Viggo, då han är en svettig kille med en relativt lång man. Och nej, jag tänker inte klippa honom mer än att toppa. För små kortklippa pojkar ser ut som små militärer och det finns inget värre.



Idag när vi är hemma och leker, så ser Viggo ut såhär. De svarta med hjärtan var det "manligaste" jag hittat, haha!


Vi är fast i olyckans klor.

Oturen vill inte riktigt släppa sitt grepp om oss än. Vi blev hemskickade från någonting som började som en riktigt lyckad inskolningsdag, just pga någonting som såg ut som svinkoppor på Viggans lilla läpp. Suck. Det gjorde riktigt ont i mammahjärtat när jag fick ta Viggo i handen och lämna dagis efter 15 minuter. Han var ju så glad när vi kom dit, stod och skrattade och bankade på glasrutan i "hallen" och sken upp som en sol när han såg sina nya kompisar. 
Efter ett läkarbesök på Vårdcentralen så har vi nu fått lite salva att kleta på i ett par dagar, men något mer dagisbesök verkar det inte bli denna veckan.
Huvudsaken är iallafall att Viggo är pigg och glad, och det är han ju! Så nu får vi sysselsätta oss själva veckan ut och ladda inför måndagen och en ny lyckad inskolningsvecka.

Vi hörs imorgon med nya krafter, för nu går jag och drar något gammalt över mig. Adios,

Randig blöjrumpa på rymmen.







En ovanlig syn.

Det känns ovanligt med en minimänniska som springer runt här hemma. Det känns inte bara ovanligt, utan ser konstigt ut. Speciellt när han har hårspänne och en linnebody. Haha!





Dagisbesök.

Det var en lycklig och mallig Viggo som stapplade in i kapprummet på dagis tidigare idag. Efter en sång- och frukststund (med bananfläckar all over, gah!) så tog jag på Viggo hans nya snabba gympaskor och barnen lekte ute på gården ett tag. När det var dags för lunch på förskolan, så satte jag en nöjd och sandig Viggo i vagnen och traskade hem. Nu sover han sött med magen full med lunch. :)


Klättra upp, klättra ner. Viggo utforskar allt och njuter av utsikten på toppen. :)


Höstnytt och Viggonytt.

Gick och la mig med feber och ett dunkande huvud igår, och vaknade imorse på samma vis. En olycka kommer sällan ensam och jag känner mig allt annat är pigg och glad just nu. Efter ett besök på Vårdcentralen åkte vi till favoritbutiken i Torslanda för att inhandla lite höstnytt till uteplatsen och köksfönstret samt passade på att ta en fika hos Viggans kompis Thea. Ikväll har jag fixat på utsidan, rensat en massa i rabatterna och städat ut sommaren. Ärlig talat tycker jag det är skönt att hösten är här, var årstid har sin tjusning.

Idag har Viggo börjat gå på allvar, han stegar fram med en gång som påminner om en försupen alkis och har så bråttom att han bara går runt runt runt samtidigt som han kluckar av skratt. Fina killen, inte kunde man tro att han låg som en nyfödd bebis och stirrade för en vecka sedan! <3

Vi hörs imorgon!


En pigg lördag.

Det här inlägget skrevs i lördags förmiddag, men av någon konstig anledning blev det publicerat men kom inte upp i bloggen.

Solen skiner i Kungälv och Viggan vaknade på en bra och pigg sida. :) Han är fortfarande öm i ryggen efter ryggmärgsprovet och lite förkyld, annars är han en mycket friskare kille. Han orkar vara uppe lite längre stunder, nyss tog han en vilopause i Cleos hundkorg innan han började leka igen. :)
Idag kommer Mormor på besök en sväng, vi ska på visning av någonting man kan bo i, och sedan ska det ätas årets första kräftor.
Det känns som att det kommer bli en bra dag, sålänge prinsen är glad är jag glad. :)


Viggo har fått en egen mobiltelefon, lyckan är total.


Ja!!!

Nu är vi äntligen hemma på permis!
Viggo vägrar nyttig varm mat och vill inte duscha.
Men vad gör det om 100 år?


Pjuu.

Och så knackade läkaren på dörren. Hjälp. Hennes stela ansiktsuttryck ändrade karaktär, sken upp och sa: Jag har goda nyheter!
Och vi andades ut. Pjuuuu.

Inga tumörer, inte ens en yttepytteliten tumör. Inget konstigt alls i hjärnan, bara en helt normal liten söt bebishjärna. Världens bästa lilla hjärna, som tänker kloka tankar och hittar på mycket bus.

Däremot visade benmärgsprovet ett antal vita blodkroppar i vätskan som cirkulerar genom ryggraden till hjärnan. Dom ska inte vara där, därför tyder det på en infektion, vilken vet dom inte än då provsvaret inte är helt klart. Borrelia var ett alternativ, bakterieinfektion ett annat. Vår snälla läkare hade pressat labb-personalen till att jobba över lite så vi kan ta del av provsvaret imorgon. :)

Vi blir kvar på sjukhuset trots att Viggan är en relativt pigg och glad fis, men han har trots allt en infektion i kroppen som orsakar hemska kramper och därför vill de vara på den säkra sidan innan vi får åka hem.

Tack igen för alla fina sms, kommentarer och telefonsamtal. Viggan är älskad av så många, och det är vi så glada och tacksamma för!

Kram från en lättad mamma.


Viggo 2 månader.


Glass botar det mesta,

Det var tårar i ögonen jag såg vår lilla prins somna in av narkosen. Vi gick till Centralkliniken och åt lite frukost och köpte en gosig nalle till Viggo. En timma senare fick vi hämta honom på på uppvaket, han låg och sov gott i sin säng och det var skönt att se honom igen.
Under förmiddagen har det varit en trött och ledsen Viggo på avdelningen, men efter lite smärtstillande och glass så har han lekt en stund. Nu hoppas vi få svar på undersökningen och proverna så fort det bara går, förhoppningsvis idag. Och just det, vi vill gärna åka hem också... ;)
 

En kvällshälsning...

Viggo har varit piggare och gladare idag. Han har sträckt sin lilla hand mot mig och dragit med mig ut på promenader runt runt runt avdelningen. Han har charmat de snälla sköterskorna och vinkat glatt när jag kört runt honom på en liten trampcykel. Han når inte ner till pedalerna hur mycket han än försöker.
Ikväll skulle de sätta en port i hans armveck, så han kan sövas imorgon (ja, vi fick tid för undersökningarna imorgon bitti och det känns skönt att slippa vänta) men det var svårt att hitta rätt så efter några försök och många tårar senare fick vi ta hissen upp till operation. Där gick det på första försöket, Viggo hade så ont så han skakade men han fick en ny fin röd bil av sköterskan och blev både mallig, sprallig och glad.

I eftermiddag åkte jag hem för att ta mig en efterlängtad dusch och packa oss lite saker som vi behöver. Tog en sväng om HM för att inhandla nya pjamaser och stumpor till Viggo, för tvätten har blivit liggande om man säger så... Fick även med mig ett par tuffa höstkängor hem, perfekt "hoppa-i-löven-skorna" till hösten.
Ikväll har vi även haft besök av Josefin och Viggo blev så glad att se henne! Tack för besöket fina vän!

Nu ska vi se en film, upp tidigt imorgon för ännu en låååång dag.

Tiden går inte fort på Östra.

Vi är kvar på sjukhuset och varje minut känns som en timma. Går tiden långsammare på Östra? ;)
Vi fick svaret på EEG:n och jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. De kunde inte se någon "epilepsiaktivitet" men däremot visar den att en del av Viggos lilla hjärna har en sänkt aktivitet, något som kan bero på en infektion som satt sig i nervsystemet. På fredag kommer han få göra ett benmärgsprov för att upptäcka ev. infektion samt en magnetröntgen för att utesluta tumörer etc.

Vi håller tummarna, dricker nyponsoppa och äter russin. :)


En lång dag.

Viggo har varit väldigt tött, febrig och ledsen idag, han har inte velat äta och har bara legat i sin vagn eller i mitt knä. Vi har inte fått några svar på undersökningarna som gjorts idag, mer än att hjärtat ser bra ut men att CRP:t var högt, högre än igår. Vi som hoppades på att den vanlig förkyldningsinfektion var boven i dramat men fler prover imogon kommer visa vad som är fel.  
Till vår glädje så sitter han nu i sin säng och pratar och skrattar, någonting som han inte gjort på länge. Han åt en stor portion gröt ikväll och det gjorde nog susen för en annars så matglad Viggo. :)

Viggan hälsar.



Tack alla mina kompisar för telefonsamtal och meddelanden som ni skickat till mamma och pappa.
Snart blir jag frisk och då leker vi igen!
Kram Viggan


Det som händer alla andra men inte en själv...

Viggos feber gick över rätt snabbt igår, jag kikade till honom ett par gånger och han sov lugnt och skönt. Innan vi skulle gå och lägga oss hittade jag en nerspydd och krampande Viggo i en nerspydd säng. Jag tog febern snabbt, 36,8 och slängde in honom i duschen i väntan på ambulansen. Viggo krampade och var okontakbar och fick snabbt stesolid av ambulanspersonalen innan vi fick skynda oss till barnakuten.
 
I akutrummet stod teamet redo, precis som förra gången, och till vår glädje mitt i allt så var det två underbara sköterskorna som vi träffade sist, på plats för att ta hans om Viggo. Det kändes tryggt att vi kände igen dem och att de kände igen oss och vår lille Viggo.
Kramperna gav med sig och Viggo somnade gott, vi blev inskrivna på medicinavdelningen och blev kvar över natten.
Någonting som vi trodde var feberkramper är någonting annat, och vetskapen om detta har fått mig att vilja skrika rakt ut, spy och sjunka genom jorden på samma gång. Viggis mår relativt bra, han är såklart trött och tagen men ibland skiner vår lilla Viggo igenom och det är gott att se. Vi är fortfarande inskrivna men fick komma hem en stund här nu och det känns skönt. Imorgon väntar en nya dag med nya prover och undersökningar, allt för att utesluta det värsta och det hoppas jag att dom gör snabbt!

Viggo - du är min lilla hjälte och jag älskar dig SÅ!

Så om jag är dålig på att svara på era fina kommentarer så vet ni varför. <3


Mitt lilla russin.

Viggans favorit just nu är russinen i Småfolks små russinpaket. Han vet mycket väl vad som gäller; när man äter russin måste man sitta stilla i soffan och inte sprinag runt eller hoppa upp och ner och med russin som muta gör han som jag säger.
Häromdagen hittade jag den här sötnosen i soffan, fina fina Viggan!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0